Kilimanjaro.

...då är detta verkligen ett fint och bra citat. Lugnande för oroliga själar.

Eller, det är alltid ett bra citat. Fast särskilt nu. Sagt av PO Enqvist i somras, på Sommar.

Detta med blogginspiration kommer och går. För en vecka sen var den tillbaka med stor entuisiasm. Så jag passade på och skrev ett nytt inlägg. Men så försvann det inlägget från min blogg efter bara en dag, tillsammans med alla andra inlägg som jag skrivit från 1 sept -09 till och med nu. Inte för att det handlade om så jättemånga inlägg (tror jag), men jag blev sur och tappade suget igen. Blev också lite osäker på om man verkligen kan lita på denna blogg, att sakerna jag skriver kommer bli kvar...

Nåja, nu är suget tillbaka lite igen. Trots försvunna inlägg. Så jag ska nog göra ett nytt försök. Kanske inte lika frekvent bloggande som under min prime time, men i alla fall ibland.

Till jag skrivit något vettigt här kan alla intresserade istället kolla in mitt sidoprojekt, den matblogg som Bettan startat och som jag hittills bidragit med två inlägg till. Smaklig spis!

Min kunskap om Finland är låg. Mycket låg. Några barndomsbesök till Vasa är allt.

Jag trodde Tammerfors skulle vara en småstad utslängd i skogen, med trista hus och vodkadrickande finnar. Men ack vad fel jag hade. Tammerfors var fantastiskt! Vädret lika så. Sensommar med vackert kvällsljus. Staden var insprängd mellan två stora sjöar (Finland är ju de tusen sjöarnas land) och överallt fanns parker och träd. (Varje Tammerforsbo har ca 100 m2 parkyta till sitt förfogande). Stadens centrum pulserade som en storstad. Att Tammerfors bara är något större än Uppsala känns otroligt. Och husen, husen. Så mycket coola och nya hus - gamla, renoverade och ombyggda fabrikslokaler - häftig 60-talsarkitektur,... Helt enkelt en jättefin stad!

Sen var konferensen bra och intressant, deltagarna trevliga (deltagarna kom från alla nordiska länder och under kvällmiddagarna var det bordsplacering som gjorde att man "tvingades" sitta bredvid annat än svenskar. Kul och spännande! Det blev mycket prat om schlager (Lordi och Alexander Ryback) och kungahusen - alla är nyfikna på våra prinsessors kommande bröllop) och bjudningen generös. FANTASTISK mat och vin!! En middag intogs på Tammerfors finaste restaurang som var belägen 124 m upp i ett torn med utsikt över sjöar, skog och stad. Restaurangen snurrade sakta, så efter 45 min hade man hunnit med ett varv och sett all utsikt i takt med att solen gick ner vid horisonten. Lovely!

Ett slottsbröllop hemmavid hanns med före konferensen. Och det var en hejdundrande baluns! En mycket kort, men fin, vigselcermoni. Sen mingel i solsken innan middagen tog vid under vita valv. Maten var fantastiskt! Västerbotten/kräftpaj till förrätt. Kalvfilé, grillad sparris, blomkålspuré, potatiskaka med Karl-Johansvamp... (var det nåt mer i huvudrätten också kanske, minns inte. Supergott var det i alla fall.) till huvudrätt. Sen ostar till efterrätt. Och istället för bröllopstårta fick alla gäster en liten ask med chokladpraliner. Slurp!

Sen glad dans, fri bar och hemkörningspizzor till nattamat. Storlagen fest! Men jag var rätt trött när tåget ut till Arlanda och Tammerfors gick 09.13 på söndagen...

Att gå på bröllop är alltid trevligt, men extra trevligt när man själv har ett bröllop att planera.

Imorn blir det förhoppningsvis trevligt och inspirerande. Och kanske annorlunda. Då blir det slottsbröllop med vigsel, mingel, flipper(!) och bröllopsmiddag. Vigseln är borgerlig, vilket jag aldrig varit med om förut. Intressant. Utan att egentligen ha någon koll gissar jag att mingel och middag blir lyxig och att det sen vankas hejdundrande fest. Har fått för mig att brudparet är av den arten.

Enda minuset med helgens festligheter är att jag till veckan ska på konferens i Tammerfors och flyget dit går redan på söndag fm. Avfärd mot Arlanda blir med tåget 09.13. Men, men... sova kan man ju göra på flyget. Eller på konferensen.